Vibrationer Hand-arm

Hand-arm (t.ex. ISO 5349). Även detta går att mäta men det finns många svårigheter med mätningarna som måste hanteras. Det finns krav på riktning samt montering plus val av sensor. Konsultera en expert om du behöver trovärdiga resultat!

Bilden till höger beskriver vilka mätriktningar som gäller.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Här hittar du vanliga frågor!

Q: Vad innebär Krest-faktorn?

A: Krestfaktorn anger hur transient data är. Värdet anger toppvärde/rms (medelvärde). Om vibrationsdata innehåller många toppar kan det skada även om rms-värdet är betydligt lägre.

 

Vibrationer Helkropp

Helkropp (t.ex. ISO 2631). Det finns 2 delar, ISO 2631-1 samt ISO 2631-5 som hanterar transienta vibrationer (Krest > 9). Med en mätplatta och ett mätinstrument med korrekta filter kan dessa vibrationer kvantifieras. Det finns dock stora möjligheter att mäta fel. Konsultera en expert om du behöver trovärdiga resultat! Använd bra mätutrustning.

Nedan beskrivs bilder för hur vibrationerna påverkar människan men även de mätriktningar som gäller.

 

 

 

 

 

 

 

 

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

Q: Vad innebär Krest-faktorn?

A: Krestfaktorn anger hur transient data är. Värdet anger toppvärde/rms (medelvärde). Om vibrationsdata innehåller många toppar kan det skada även om rms-värdet är betydligt lägre.

 

Buller & Ljud

Här tar vi upp Bullerrelaterade frågor samt ljud. AFS 2005-16

De ljud vi hör orsakas av ljudvågor. Människor kan höra ljudvågor med frekvenser mellan ungefär 20 och 20 000 Hertz (svängningar per sekund). Ljudets styrka mäts i decibel (dB). Det är fastställt att hörseln kan skadas om man utsätts för ljudnivåer över 85 dB(A) under längre tid. Känsliga personer kan riskera hörselskada även för buller med lägre ljudnivå.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

Q: Hur mycket buller anses lagligt?

A: Max 85 dBA/8h (dos). Om graviditet existerar skall detta gränsvärde justeras med – 5 dB, dvs max 80 dBA/8h. För varje 3 dB ökning av ljudet skall tiden halveras, dvs 88 dB ger 4 timmar, 91 dB ger 2 timmar osv.

Q: Är lågfrekvent buller skadligt?

A: Ja, det finns många rapporter som visar på hur lågfrekvent buller skadar men även är tröttande, vilket i sin tur kan leda till arbetsskador. Lagstiftningen är dock i dBA och då har det mesta lågfrekventa bullret under 300 Hz tagits bort. En god tumregel är att om dBA och dBZ skiljer sig med mer än 5 dB är det dags att fundera på hur detta skall hanteras. I bilden till höger illustreras ett industriexempel där dBA, Leq är mindre än 85 dB men dBZ är över 100 dB. Mycket tröttande och tärande miljö som inte syns i en dBA-mätning. Mät därför alltid ÄVEN dBZ! Lagstiftningen kräver dBA men om HÄLSA skall beaktas måste dBZ också hanteras.

Q: Är dBA-filtret ett sätt att återskapa hur örat upplever ljudet?

A: dBA är enbart anpassat efter människans hörsel för låga ljudnivåer. Det nämns ofta att dBC skall användas för lågfrekventa ljud. Det stämmer inte heller, det skall vara dBZ, men beror på ljudnivå om upplevelsen skall inkluderas. dBZ-filtret togs fram av ett team i USA cirka 2000 och kom in i standarden några år senare. dBA tar bort stora delar av det lågfrekventa ljudet med ett filter. Fletcher och Munson tog fram ”Equal Loudness Curves”. Fletcher var verksam vid BYU (Brigham Young University) i Utah, USA. Fletcher och Munsons arbete och forskning har varit banbrytande för förståelsen för hur ljud upplevs. Fletcher och Munson ansåg att ljud skulle mätas ovägt (motsvarande dBZ) och om ljudnivån var cirka 50 dB skulle dBA användas. Man skulle mäta ljudnivån först, utan filter, och sedan bestämma vilket filter som var ”bäst”. dBA efterliknar alltså hur hörselorganet upplever ljudet vid låga ljudnivåer. För högre ljudnivåer blir det stor skillnad. Idag används dBA även om nivåerna är över 100 dB, utan mätfilter. Det är ofta mycket farligt för hälsan och hörseln. Det ovägda bullret kan lätt vara 20–30 decibel högre än decibel A-värdet, vilket motsvarar 100–1000 gånger mer ljud!  dBC kan med fördel användas vid ljudnivåer kring cirka 80 dBZ för att upplevelsen skall beskrivas, men dBC är alltså inte bra på att mäta lågfrekventa ljud, men bättre än dBA.

A: Hur ser filtren dBA, dBC och dBZ ut?

Q: I bilden till höger illustreras de olika filter som är vanliga, dBA, dBC och dBZ. I bilden är det inlagt typiska frekvensområden för samtal, musik samt lågfrekvent buller. dBA är fokuserat på talområdet och höjer till och med nivån något vid 4 kHz. I många industrisammanhang dominerar dock det lågfrekventa bullret som syns dåligt med dBA. Vindkraftverkens grundton är ofta ca 1 Hz. Fläktar har ofta en grundton på 50 Hz och en överton på 100 Hz vilket därför skapar en hel del lågfrekvent buller som tröttar men som även kan vara skadligt, och är starkt reducerat med dBA-filtret.Q:

Q: Hur många dB motsvarar “dubbelt så mycket”?

A: Dubbelt så mycket Watt (ljudeffekt) motsvarar 3 dB. Den upplevda fördubblingen beror dock på frekvens och ljudnivå. Vid 1 kHz upplevs 10 dB som en fördubbling men den verkliga effekten (Watt) har ökat 10 gånger. Detta gör att hörselorganet upplever en stor extra mekanisk påverkan. Vi låga frekvenser och låga ljudnivåer upplevs ofta 6 dB som en fördubbling. Detta är väldokumenterat i Equal Loudness Curves som Fletcher och Munson lade grunden för.

Q: Är buller skadligare än musik?

A: Det finns inga empiriska bevis för detta. Öronen sorterar inte olika typer av ljud. Påverkan på hörselorganen är tyvärr densamma. Var försiktig!

Q: Hur förhåller sig procent, dB och upplevelse till varandra?

A: När procent används kan det lätt uppfattas att 25% minskning av ljudet är “ett bra resultat”. Örat uppfattar inte ljud på samma sätt som procent redovisas. 50% minskning av ljudet är knappt märkbart! I tabell till höger redovisas hur procent, dB samt upplevelsen förhåller sig till varandra. En förändring från 70 dB till 80 dB upplevs som en fördubbling av ljudnivån vid ca 1 kHz. Vid låga frekvenser (< 200 Hz) och lägre ljudnivåer är 6 dB en “upplevd fördubbling”. Vid högre ljudnivåer (>70 dB) blir även lågfrekvensens upplevda fördubbling ca 10 dB .

Q: Hur medelvärdesbildas dB-värden?

A: Decibelvärden (dB) är logaritmiska storheter. Därför är det inte möjligt att bilda aritmetiska medelvärden av dB-värden. Först måste linjära värden medelvärdesbildas och sedan kan detta resultat omvandlas till decibel (logaritmiska värden).

Exempel: 30, 40, 50 och 60 decibel skall medelvärdesbildas. Då blir värdet 45 decibel ((30+40+50+60)/4=45) om dessa värden medelvärdesbildas som de är. Det korrekta värdet i exemplet ovan är dock 54,4 decibel efter att dB-värden räknats om till linjära tal och sedan medelvärdesbildats. ((1000+10000+100000+1000000)/4 = 277,50). Efter logaritmering blir värdet 54,4 dB och inte 45 dB. Stor skillnad. Detta är ett vanligt räknefel men logaritmiska värden får aldrig summeras som aritmetiska värden. Alla dB-värden är logaritmiska och det är de stora dB-talen som ”bestämmer slutresultatet”.

Q: Kan ANC (Active Noise Control) minska buller?

A: ANC (Active Noise Control) ses ibland som ett verktyg för att minska ljud (“motljudsteknik”). En god tumregel för ANC är att den “tysta zonen” blir 1/10-dels våglängd vilket gör att 200-300 Hz ofta blir en övre gräns för vad man kan hantera när ljudet väl kommit ut i luften. Systemen måste optimeras på ett effektivt sätt  med passiva (klassiska material) och aktiv dämpning (elektroniska system med ANC) för att minska störande ljud och vibrationer över ett bredare frekvensområde. Används headset kan högre frekvenser dock hanteras. ANC-tekniken är gammal. Redan Leonardo DaVinci beskrev “motvågor”. Det är dock först med DSP (Digitala SignalProcessorer) som tekniken har fått större spridning. Tidiga system var dock analoga. Idag finns tekniken inom många områden men våglängden är en fysikalisk begränsning som måste beaktas. Eftersom dBA undertrycker lågfrekvens (mindre än 300 Hz) och ANC-tekniken är som bäst under 300 Hz, blir det inte mycket dämpning i dBA. Därför fungerar inte ANC som ett bra verktyg avseende lagstiftning (dBA). Dock är det bra för HÄLSA (dBZ). Lågfrekvent buller är tröttande och tärande och ANC lämpar sig bra i dessa fall. Även med 25 dB:s dämpning för t.ex 100 Hz blir det kanske bara 2 dBA! Den upplevda skillnaden är dock mycket stor.