Forskning

Arbetet med arbetsmiljö ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Det säkerställer kvalitén i de råd som vi ger om risker i arbetsmiljön och om hur arbetsplatserna ska arbeta med arbetsmiljö och att åtgärda risker.

Arbetsmiljöforskningen är mycket omfattande och här ger vi därför tips om hur man letar rätt på forskningsbaserad kunskap och hur man kan tolka forskningsresultat.

Hitta forskningsresultat

Via universitetsbibliotek

Sök forskning genom att söka via universitetsbiblioteken, t ex KTHs bibliotek, Chalmers , Lunds Universitetsbibliotek (LUBSearch), Uppsala universitetsbibliotek eller Karolinska Institutet. Universitetsbiblioteken har access till ett stort antal databaser med vetenskaplig litteratur.

Alla kan söka via universitetsbiblioteken, utan att vara inskriven som student. Sökningen ger listor på publikationer inklusive abstract.

Utmaningen när man söker är att hitta bra sökord. Den mesta vetenskapliga litteraturen är på engelska och sökorden bör därför vara på engelska. Har du hittat en bra artikel kan du kolla vilka sökord den har.
En del publikationer är öppet tillgängliga för alla (s.k. Open access/Öppen tillgång), men många artiklar är bara tillgängliga för studenter och anställda. Vill du ha tag på en artikel som inte är publicerad med Open access?

Tips 1. Sök på artikeltiteln på nätet. En del artiklar går att hitta på det sättet.
Tips 2. Är du väldigt intresserad av någon artikel, kan du gå till biblioteket (dvs. inte bara kontakta via mail/nätet). Reglerna brukar vara att allmänheten har tillgång till biblioteken, om man gör ett personligt besök.
Tips 3. Har du någon bekant som är student eller anställd på ett universitet/högskola? Kanske kan hen hjälpa till.

Via databaser

PubMed är en stor databas med medicinsk litteratur och även mycket litteratur om arbetsmiljö och hälsoeffekter. En del men inte alla artiklar är öppet tillgängliga. Samma tips som ovan.

Google scholar

Kan också användas. Kolla vad det är för typ av artiklar. Det är skillnad i kvalitet, t.ex. mellan examensarbeten och artiklar i högkvalitativa vetenskapliga tidskrifter.

Använd inte

Wikipedia. I vetenskapliga sammanhang håller inte Wikipedia. Om du hittat något som ser intressant ut, kolla vilken referens Wikipedia hänvisar till och läs referensen istället.

Google. I många sammanhang kan Google fungera bra, men är det vetenskaplig litteratur du söker, så krävs granskning av den litteratur du hittar via Google. Är det verkligen vetenskaplig litteratur? Vetenskaplig litteratur har granskats av kollegor innan den publiceras, s.k. peer-review.

Tolka forskningsresultat

Räcker det med en artikel?

Nej, en artikel är sällan tillräckligt om man vill ha ett bra vetenskapligt underlag. Bäst är det om man kan hitta en review (dvs. en översikt och sammanställning av flera vetenskapliga artiklar inom området) eller flera artiklar om samma tema. Det förekommer att artiklar visar på olika resultat, vilket t.ex. kan bero på att en studie har gjorts på en liten population (få personer) och då ”syns” inte ovanliga hälsoeffekter, medan en studie på en större population kan visa på dessa ovanliga hälsoeffekter.

Kvalitativ och kvantitativ forskning

Det finns många olika typer av forskning om arbetsmiljö och de metoder som används varierar. Forskning om arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet kan vara både kvalitativ och kvantitativ. Ju mer komplexa frågeställningarna är, desto svårare är det att använda kvantitativa forskningsmetoder.

Forskning om hälsoeffekter bygger alltid på kvantitativ forskning. För att kvantitativ forskning ska ge ett tillförlitligt resultat, behöver man identifiera de variabler som visar å ena sidan exponering, å andra sidan hälsoutfall. Dessutom behöver man ha kontroll på vilka andra faktorer som kan påverka hälsoutfallet (s.k. confounding factors, t.ex. rökning och livsstil). Många kvantitativa studier är registerstudier, dvs. används information från olika typer av befolkningsregister (i Sverige är vi riktigt bra på sådana register), men det förekommer också epidemiologiska studier som bygger på urval av exponerade grupper.

Kvantitativa studier används också för att t.ex. studera arbetsmiljöarbetet. Ofta använder man sig då av enkäter. En utmaning med enkätmetodik är att man måste ha kontroll på att respondenterna verkligen förstår frågan. Om man inte förstår innebörden i frågan (t.ex. Fungerar ert arbetsmiljöarbete?) utan tolkar den utgående från sin egen förståelse för vad den innebär (dvs. den egna synen på vad som är ett fungerande arbetsmiljöarbete), kan svaren bli mycket missvisande.

Kvalitativa studier har som mål inte bara att etablera samband mellan olika variabler, utan mer att öka förståelsen för en komplex fråga. Kvalitativa studier bygger ofta på intervjuer. I kvalitativa studier kan t.ex. ingå diskursanalys (dvs. att analysera vad respondenterna faktiskt menar med det de säger) och tematiska analyser för att spegla hur man resonerar om vissa teman/frågeställningar. Kvalitativa studier kan t.ex. ge en förståelse för hur man resonerar om olika frågor och vilka incitament som finns för att göra/inte göra något. På det sättet kan kvalitativa studie utgöra underlag för insatser för att initiera förändringsarbete.

Detta innehåll kräver att du är medlem. Om du är en existerande medlem, logga in. Nya medlemmar kan registrera sig nedan. Användarnamnet kan inte innehålla icke-alfanumeriska tecken och måste ha minst 4 tecken. Använd gärna bindestreck, punkt eller understreck.

Inloggning för befintliga användare
   
Ny användarregistrering
*Obligatoriskt fält