FAQ – Frequently Asked Questions

På denna sida svarar vi på frågor som är vanligt förekommande. Vi har delat upp FAQ i områden för att det skall bli enklare att söka efter just dina svar. FAQ är en ny funktion och sidorna kommer därför att fyllas på efter hand.

Det finns även en Q&A (Questions and Answers) som kan hjälpa dig att få svar på vanliga frågor. Du kan söka på olika begrepp för att få svar på frågor du har.

Vi har olika specialister som svarar på frågor rörande respektive område. Saknas något område, meddela!

Belysning och ergonomi

Belysningsfrågor och material

Syn och belysning i arbetslivet. ”Det här är en faktabok om synen, ljuset och den påverkan det har på vårt arbete. Boken visar hur viktigt det är med bra belysning för att arbeta effektivt och för att undvika belastningsskador och olyckor. Ofta kan enkla åtgärder ge stor effekt.” Utgiven av Prevent. Observera att boken kostar.

Material om ljus finns också på Ljuskulturs webbplats. Ljuskultur ges ut av Belysningsbranschen.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Här hittar du vanliga frågor samt svar.

 

Comment on this FAQ

Buller och vibrationer

Här tar vi upp Bullerrelaterade frågor samt ljud. AFS 2005-16

De ljud vi hör orsakas av ljudvågor. Människor kan höra ljudvågor med frekvenser mellan ungefär 20 och 20 000 Hertz (svängningar per sekund). Ljudets styrka mäts i decibel (dB). Det är fastställt att hörseln kan skadas om man utsätts för ljudnivåer över 85 dB(A) under längre tid. Känsliga personer kan riskera hörselskada även för buller med lägre ljudnivå.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

Q: Hur mycket buller anses lagligt?

A: Max 85 dBA/8h (dos). Om graviditet existerar skall detta gränsvärde justeras med – 5 dB, dvs max 80 dBA/8h. För varje 3 dB ökning av ljudet skall tiden halveras, dvs 88 dB ger 4 timmar, 91 dB ger 2 timmar osv.

Q: Är lågfrekvent buller skadligt?

A: Ja, det finns många rapporter som visar på hur lågfrekvent buller skadar men även är tröttande, vilket i sin tur kan leda till arbetsskador. Lagstiftningen är dock i dBA och då har det mesta lågfrekventa bullret under 300 Hz tagits bort. En god tumregel är att om dBA och dBZ skiljer sig med mer än 5 dB är det dags att fundera på hur detta skall hanteras. I bilden till höger illustreras ett industriexempel där dBA, Leq är mindre än 85 dB men dBZ är över 100 dB. Mycket tröttande och tärande miljö som inte syns i en dBA-mätning. Mät därför alltid ÄVEN dBZ! Lagstiftningen kräver dBA men om HÄLSA skall beaktas måste dBZ också hanteras.

Q: Är dBA-filtret ett sätt att återskapa hur örat upplever ljudet?

A: dBA är enbart anpassat efter människans hörsel för låga ljudnivåer. Det nämns ofta att dBC skall användas för lågfrekventa ljud. Det stämmer inte heller, det skall vara dBZ, men beror på ljudnivå om upplevelsen skall inkluderas. dBZ-filtret togs fram av ett team i USA cirka 2000 och kom in i standarden några år senare. dBA tar bort stora delar av det lågfrekventa ljudet med ett filter. Fletcher och Munson tog fram ”Equal Loudness Curves”. Fletcher var verksam vid BYU (Brigham Young University) i Utah, USA. Fletcher och Munsons arbete och forskning har varit banbrytande för förståelsen för hur ljud upplevs. Fletcher och Munson ansåg att ljud skulle mätas ovägt (motsvarande dBZ) och om ljudnivån var cirka 50 dB skulle dBA användas. Man skulle mäta ljudnivån först, utan filter, och sedan bestämma vilket filter som var ”bäst”. dBA efterliknar alltså hur hörselorganet upplever ljudet vid låga ljudnivåer. För högre ljudnivåer blir det stor skillnad. Idag används dBA även om nivåerna är över 100 dB, utan mätfilter. Det är ofta mycket farligt för hälsan och hörseln. Det ovägda bullret kan lätt vara 20–30 decibel högre än decibel A-värdet, vilket motsvarar 100–1000 gånger mer ljud!  dBC kan med fördel användas vid ljudnivåer kring cirka 80 dBZ för att upplevelsen skall beskrivas, men dBC är alltså inte bra på att mäta lågfrekventa ljud, men bättre än dBA.

A: Hur ser filtren dBA, dBC och dBZ ut?

Q: I bilden till höger illustreras de olika filter som är vanliga, dBA, dBC och dBZ. I bilden är det inlagt typiska frekvensområden för samtal, musik samt lågfrekvent buller. dBA är fokuserat på talområdet och höjer till och med nivån något vid 4 kHz. I många industrisammanhang dominerar dock det lågfrekventa bullret som syns dåligt med dBA. Vindkraftverkens grundton är ofta ca 1 Hz. Fläktar har ofta en grundton på 50 Hz och en överton på 100 Hz vilket därför skapar en hel del lågfrekvent buller som tröttar men som även kan vara skadligt, och är starkt reducerat med dBA-filtret.Q:

Q: Hur många dB motsvarar “dubbelt så mycket”?

A: Dubbelt så mycket Watt (ljudeffekt) motsvarar 3 dB. Den upplevda fördubblingen beror dock på frekvens och ljudnivå. Vid 1 kHz upplevs 10 dB som en fördubbling men den verkliga effekten (Watt) har ökat 10 gånger. Detta gör att hörselorganet upplever en stor extra mekanisk påverkan. Vi låga frekvenser och låga ljudnivåer upplevs ofta 6 dB som en fördubbling. Detta är väldokumenterat i Equal Loudness Curves som Fletcher och Munson lade grunden för.

Q: Är buller skadligare än musik?

A: Det finns inga empiriska bevis för detta. Öronen sorterar inte olika typer av ljud. Påverkan på hörselorganen är tyvärr densamma. Var försiktig!

Q: Hur förhåller sig procent, dB och upplevelse till varandra?

A: När procent används kan det lätt uppfattas att 25% minskning av ljudet är “ett bra resultat”. Örat uppfattar inte ljud på samma sätt som procent redovisas. 50% minskning av ljudet är knappt märkbart! I tabell till höger redovisas hur procent, dB samt upplevelsen förhåller sig till varandra. En förändring från 70 dB till 80 dB upplevs som en fördubbling av ljudnivån vid ca 1 kHz. Vid låga frekvenser (< 200 Hz) och lägre ljudnivåer är 6 dB en “upplevd fördubbling”. Vid högre ljudnivåer (>70 dB) blir även lågfrekvensens upplevda fördubbling ca 10 dB .

Q: Hur medelvärdesbildas dB-värden?

A: Decibelvärden (dB) är logaritmiska storheter. Därför är det inte möjligt att bilda aritmetiska medelvärden av dB-värden. Först måste linjära värden medelvärdesbildas och sedan kan detta resultat omvandlas till decibel (logaritmiska värden).

Exempel: 30, 40, 50 och 60 decibel skall medelvärdesbildas. Då blir värdet 45 decibel ((30+40+50+60)/4=45) om dessa värden medelvärdesbildas som de är. Det korrekta värdet i exemplet ovan är dock 54,4 decibel efter att dB-värden räknats om till linjära tal och sedan medelvärdesbildats. ((1000+10000+100000+1000000)/4 = 277,50). Efter logaritmering blir värdet 54,4 dB och inte 45 dB. Stor skillnad. Detta är ett vanligt räknefel men logaritmiska värden får aldrig summeras som aritmetiska värden. Alla dB-värden är logaritmiska och det är de stora dB-talen som ”bestämmer slutresultatet”.

Q: Kan ANC (Active Noise Control) minska buller?

A: ANC (Active Noise Control) ses ibland som ett verktyg för att minska ljud (“motljudsteknik”). En god tumregel för ANC är att den “tysta zonen” blir 1/10-dels våglängd vilket gör att 200-300 Hz ofta blir en övre gräns för vad man kan hantera när ljudet väl kommit ut i luften. Systemen måste optimeras på ett effektivt sätt  med passiva (klassiska material) och aktiv dämpning (elektroniska system med ANC) för att minska störande ljud och vibrationer över ett bredare frekvensområde. Används headset kan högre frekvenser dock hanteras. ANC-tekniken är gammal. Redan Leonardo DaVinci beskrev “motvågor”. Det är dock först med DSP (Digitala SignalProcessorer) som tekniken har fått större spridning. Tidiga system var dock analoga. Idag finns tekniken inom många områden men våglängden är en fysikalisk begränsning som måste beaktas. Eftersom dBA undertrycker lågfrekvens (mindre än 300 Hz) och ANC-tekniken är som bäst under 300 Hz, blir det inte mycket dämpning i dBA. Därför fungerar inte ANC som ett bra verktyg avseende lagstiftning (dBA). Dock är det bra för HÄLSA (dBZ). Lågfrekvent buller är tröttande och tärande och ANC lämpar sig bra i dessa fall. Även med 25 dB:s dämpning för t.ex 100 Hz blir det kanske bara 2 dBA! Den upplevda skillnaden är dock mycket stor.

 

Comment on this FAQ

Hand-arm (t.ex. ISO 5349). Även detta går att mäta men det finns många svårigheter med mätningarna som måste hanteras. Det finns krav på riktning samt montering plus val av sensor. Konsultera en expert om du behöver trovärdiga resultat!

Bilden till höger beskriver vilka mätriktningar som gäller.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Här hittar du vanliga frågor!

Q: Vad innebär Krest-faktorn?

A: Krestfaktorn anger hur transient data är. Värdet anger toppvärde/rms (medelvärde). Om vibrationsdata innehåller många toppar kan det skada även om rms-värdet är betydligt lägre.

 

Comment on this FAQ

Helkropp (t.ex. ISO 2631). Det finns 2 delar, ISO 2631-1 samt ISO 2631-5 som hanterar transienta vibrationer (Krest > 9). Med en mätplatta och ett mätinstrument med korrekta filter kan dessa vibrationer kvantifieras. Det finns dock stora möjligheter att mäta fel. Konsultera en expert om du behöver trovärdiga resultat! Använd bra mätutrustning.

Nedan beskrivs bilder för hur vibrationerna påverkar människan men även de mätriktningar som gäller.

 

 

 

 

 

 

 

 

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

Q: Vad innebär Krest-faktorn?

A: Krestfaktorn anger hur transient data är. Värdet anger toppvärde/rms (medelvärde). Om vibrationsdata innehåller många toppar kan det skada även om rms-värdet är betydligt lägre.

 

Taggar: Vibrationer

Comment on this FAQ

Byggarbetsplatser (även hög-höjd och kranar)

Här kommer vi att informera om Byggarbetsplatser.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

 

Comment on this FAQ

Corona och virus-relaterade arbetsmiljöfrågor

Corona och virus-relaterade arbetsmiljöfrågor

Vi kommer att redogöra för virus-relaterade arbetsmiljöfrågor i denna avdelning.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

 

Comment on this FAQ

Elektromagnetiska fält och optisk strålning

Elektromagnetiska fält och optisk strålning

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Allmän info:

Arbetsmiljöverket har temasidor om temperatur och klimat.

Arbetsmiljöverket har temasidor om elektromagnetiska fält.

Prevent har gett ut en checklista om optisk strålning.

Arbetsmiljöverket har en temasida om laser och Prevent har en checklista om optisk strålning från Laser.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

 

Comment on this FAQ

Ergonomi

Ergonomifrågor

Här kommer vi att informera om Ergonomi.

Arbetsmiljöverket har temasidor om ergonomi.

Ergonomi för ett gott arbete. ”En faktabok som riktar sig till alla i en organisation som har inflytande över hur arbetet utformas och därmed också över ergonomin. Boken visar hur ergonomi kan användas som ett verktyg i alla faser av en produktion för att öka effektiviteten och främja långsiktig hälsa. Den gavs ut första gången år 2007 och har nu omarbetats bland annat med anledning av nya forskningsresultat och ny lagstiftning. Boken vänder sig främst till arbetsgivare, arbetsledare, skyddsombud, tekniker och företagshälsovård.”

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

 

Kategorier: Ergonomi

Comment on this FAQ

Farliga kemikalier/miljöer

Här kommer vi att informera om farliga kemikalier.

Arbetsmiljöverket har flera temasidor om kemiska risker och luftföroreningar, bland annat om asbest, hudexponering, hygieniska gränsvärden, kemitillstånd, kvarts och stendamm och nanomaterial.

KemiGuiden är en webbplats som utvecklats som stöd för småföretagens kemikaliearbete, men är användbar också för kemikaliearbetet i större företag. KemiGuiden beskriver vilka lagar och regler som gäller men ger framför allt råd om hur man kan göra för att klara lagar och regler. Här finns tips och råd om de rutiner som behöver ingå i kemikaliearbetet, t ex förteckning, riskbedömning, medicinska kontroller mm. GRATIS!

Kemiska ämnen är en ”komplett databas för dem som hanterar eller ansvarar för kemikalier på arbetsplatsen. Databasen är enkel och användarvänlig. I databasen Kemiska ämnen beskrivs hälsoriskerna och hur man skyddar sig mot dem. Den förklarar också hur kemiska ämnen ska hanteras och hur de ska transporteras. Dessutom innehåller den märkning och klassificering enligt gällande regelverk. Databasen uppdateras kontinuerligt med nya ämnen, fakta och bestämmelser. Nuvarande version innehåller cirka 34 000 kemiska ämnen.” Observera att Kemiska ämnen kostar. För närvarande är priset 3 000:-/år (2014).

Vill du läsa in dig på området kemiska hälsorisker? Tre bra och ambitiösa utbildningsmaterial har utvecklats i samarbete mellan internationella yrkershygienikerorganisationer. GRATIS!

Health effects of hazardous substances

Measurement of hazardous substances

Control of hazardous substances

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Här kan du hitta vanliga frågor samt svar.

 

Comment on this FAQ

Fordon och trafik

Fordon och Trafik

Här kommer vi att lägga in information relaterat till fordon och trafik.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

 

Kategorier: Fordon och trafik

Comment on this FAQ

Ljudmiljöer (t.ex. kontor och skolor)

Här tar vi upp ämnen relaterade till Ljudmiljöer, bra och dåliga.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

 

Comment on this FAQ

Mätteknik

Här hanterar vi Mätteknik

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Allmän information

Att mäta är viktigt men också en möjlig felkälla. Det är viktigt att använda bra mätutrustning och vara väl förtrogen med hur den fungerar. Kalibrering av mikrofoner är extra viktigt och måste ske före och efter en mätning. Accelerometrar skall inte kalibreras eftersom kalibratorn har större onoggrannhet än sensorn. Användaren av mätutrustningen är empiriskt den största “felkällan” och dessutom deterministisk, samma “fel” varje gång! Att mäta minst två (2) gånger och på olika sätt minimerar risken för fel. Detta är extra viktigt när en mätning skall ske där det finns en osäkerhet kring noggrannheten. Konsultera gärna experter om du är tveksam. Lagkrav kräver bra mätningar och en “uppskattning” på 5-10 dB när räcker inte.

Använd inte iPhone/iPad eller SmartPhone för att mäta ljud med den inbyggda mikrofonen. Vi vill därför VARNA för all användning av appar för SmartPhone där den inbyggda mikrofonen används för mätningar där lagkrav finns!

Välkommen till denna FAQ!

Q: Hur mäts ljud?

A: Ljud mäts ofta med hjälp av en mikrofon. Det finns speciella mätmikrofoner som uppfyller en typ-standard (t.ex. IEC 61672). Dessa mätmikrofoner mäter mer exakt. En ”sångmikrofon” kan inte användas för att mäta ljudnivåer mer exakt. Det går inte heller att använda en SmartPhone om krav på noggrannhet finns! Mätvärdet kan vara 10 dB fel och i bästa fall typiskt 3 dB. Det är också viktigt att kunna kalibrerar mikrofonen vilket inte är möjligt på ett standardiserat sätt om inte en mätmikrofon används. Mätfelen är störst i låg- och högfrekvens som framgår av bilden nedan. iPhone har mikrofonen placerad i underkant, och för iPad sitter den i överkant. Mikrofonen kan blockeras om en iPhone hålls i handen, som brukligt är. Då ökar felen ytterligare. Utöver detta skall den nödvändiga kalibreringen beaktas vilket inte går att genomföra med en SmartPhone. Kalibratorn passar inte! Besök gärna hemsidan www.EarGuardian.se för mer information. Där kan du även hitta hur en referenskalibrering går till. Detta ger en SmartPhone bättre noggrannhet givet att det går att justera kalibreringsfaktorn (få appar tillåter detta). En extern professionell mikrofon är dock att föredra.

Kategorier: Mätteknik

Comment on this FAQ

Temperatur och klimat

Temperatur och klimat

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Arbetsmiljöverket har temasidor om temperatur och klimat.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Comment on this FAQ

Trycksatta kärl

Här kommer vi att lägga in information rörande trycksatta kärl.

 

Du kan sedan hitta mer information genom att klicka på “permalinken”.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss.

Välkommen!

Kategorier: Trycksatta kärl

Comment on this FAQ

Vanliga åtgärder

Vanliga åtgärder

Här presenterar vi typiska åtgärder som bör göras.

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

 

Kategorier: Vanliga åtgärder

Comment on this FAQ

Vem är ansvarig? Legala frågor.

Vem är ansvarig?

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

 

Comment on this FAQ

Ventilation

Ventilation

Du kan sedan hitta mer information och referenser genom att klicka på “permalänken”.

Du kan även enkelt söka på olika ord för att hitta det du söker.

Du kan också kommentera  och/eller ställa frågor till oss om du önskar.

Allmän information:

Arbetsmiljöverket har temasidor om luft och ventilation. Sidan Inomhusmiljö och luftkvalitet kan också vara intressant.

Boken Ventilation på arbetsplatsen är utgiven av Prevent. Observera att boken kostar.

Checklista Ventilation, utgiven av Prevent är ett stöd för att kontrollera ventilationssystemet.

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor. IVL-rapport B2166-P. En kort sammanfattning om sådant man kan tänka på vid planering och underhåll av ventilation och vad man kan undersöka om det är klagomål på luftkvalitén och orsaken misstänks vara dåligt fungerande ventilationssystem. GRATIS!

Frågetitel:

Vilken fråga blir besvarad?

Frågeförfattaren:

Vilket namn skall associeras med frågan?

Välkommen till denna FAQ!

Q: Måste ventilationssystem bullra?

A: Nej, absolut inte! Ett ventilationssystem som stör är dåligt designat och/eller dåligt installerat. Det skall inte finnas tonala ljudkomponenter i ett ventilationssystem.

Q: Kan ANC-tekniken göra ventilationssystem tystare?

A: Ja, och detta har visats  med många installationer. Digisonix i USA genomförde mängder med installationer på 90-talet. Dock är det viktigt att notera att ANC är ett “plåster” i detta fall. Systemet skulle inte bullra från början om det hade gjorts rätt. Samtidigt är det så att de passiva dämpsystemen kan stjäla flöde och därmed även effekt. Genom att göra fläktsystemet utan passiva material får systemet tonala ljudkomponenter men dessa kan sedan effektivt dämpas med ANC och på detta sätt minska energiförbrukningen. Detta har visats i ett antal installationer. Detta gäller även köksfläktar vilket även har visats i tester.

Q: Är temperatur rätt paramater att reglera på för ventilationssystem?

A: Egentligen inte. Kroppen är mer känslig för flöde och med rätt flöde kan temperaturen sänkas flera grader. Om flödet blir för stort uppstår dock drag och då blir det negativt. Det är alltså viktigt att balansera temperatur med korrekt flöde i rummet men flöde är en viktig parameter.

Q: Jag sitter i en kontorsmiljö. Fläktrummet finns i rummet bredvid. Jag störs av bullret. Måste verkligen ventilationssystemet bullra så mycket? Borde inte rummet dämpa ljudet?

A: Jo, rummet borde dämpa men det är oftast inte det som är utmaningen. De flesta fläktsystem är mjukt monterade (vibrationsisolatorer) men sedan har resten monterats stumt. Ett mycket vanligt fel är att elskenor och kablar har förankrats från väggen till enheten och då överförs vibrationerna via dess stag och elledningar och anläggningen blir en stor “vibrator” som sedan gör om väggen till en stor bashögtalare. Då låter det mycket på andra sidan eftersom det blir stomljud som sprider sig i hela byggnaden. Lösningen är att kapa alla elskenor samt låta elledningarna bilda ett “U” i denna punkt så att det blir ett flexibelt montage. Detta gäller även alla rör och andra anslutningar. Det hade varit bättre att montera anläggningen stumt eftersom den då inte hade “vibrerat” lika mycket och mindre vibrationer hade överförts till väggen.

 

Kategorier: Ventilation

Comment on this FAQ

Load More

 

Detta innehåll kräver att du är medlem. Om du är en existerande medlem, logga in. Nya medlemmar kan registrera sig nedan. Användarnamnet kan inte innehålla icke-alfanumeriska tecken och måste ha minst 4 tecken. Använd gärna bindestreck, punkt eller understreck.

Inloggning för befintliga användare
   
Ny användarregistrering
*Obligatoriskt fält